Den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna är en internationell domstol baserad i Strasbourg som endast kan pröva klagomål från enskilda personer, organisationer och företag som anser att deras rättigheter enligt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna har kränkts.
Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är en internationell överenskommelse mellan ett stort antal europeiska stater som har förbundit sig att tillförsäkra vissa grundläggande rättigheter. De rättigheter som garanteras finns angivna i själva konventionen samt i tilläggsprotokoll nr. 1, 4, 6, 7, 12 och 13, som vissa stater har accepterat.
Domstolen tillämpar den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. Dess uppdrag är att säkerställa att staterna respekterar de rättigheter och garantier som anges i konventionen. Det gör den genom att pröva klagomål ingivna av enskilda personer eller, ibland, av stater. I de fall den finner att en medlemsstat har kränkt en eller flera av dessa rättigheter eller garantier meddelar domstolen en dom. Domarna är bindande; de berörda staterna är skyldiga att rätta sig efter dem.
Du behöver inte vara medborgare i någon av de stater som är bundna av konventionen. Den kränkning du klagar över måste emellertid ha begåtts av någon av de stater som är bundna av konventionen inom dess ”jurisdiktion”, vilket vanligtvis betyder inom dess territorium. Nämnda åtgärd eller underlåtenhet måste ha begåtts av en eller flera offentliga myndigheter i den berörda staten (till exempel en domstol eller en förvaltningsmyndighet). Domstolen kan inte behandla klagomål som riktar sig mot privatpersoner eller privata rättssubjekt såsom affärsföretag. Du måste direkt och personligen ha utsatts för den kränkning du påstår har skett. Du kan inte allmänt klaga på en lag eller en åtgärd, exempelvis för att du anser att den är orättvis. Inte heller kan du klaga på andras vägnar (såvida de inte är tydligt identifierade och du är deras ombud). Du kan inte klaga på att ett annat juridiskt dokument än den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna har kränkts. Du kan alltså inte klaga över kränkningar av, exempelvis, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna eller Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Du måste ha uttömt alla rättsmedel som finns i den berörda staten och som skulle ha kunnat ställa till rätta den situation du klagar över (vanligtvis innebär detta en ansökan till en behörig domstol, följt av ett överklagande om detta är möjligt, och slutligen ett ytterligare överklagande till en högre domstol, exempelvis Högsta domstolen eller en konstitutionsdomstol, om någon sådan finns). Det är inte tillräckligt att du använt dig av dessa rättsmedel. Du måste därvid också ha tagit upp de sakfrågor du klagar över till den europeiska domstolen (det vill säga det huvudsakliga innehållet i de kränkningar av konventionen som du påstår har skett). Du har endast fyra månader på dig från dagen för det sista nationella avgörandet (normalt avgörandet från den högsta domstolen) att ge in ett klagomål. Klagoformuläret jämte alla nödvändiga upplysningar och handlingar ska ha sänts till domstolen den sista dagen av fyramånadersperioden eller dessförinnan. Kontrollera om det innehåller den information och de handlingar som krävs.
Domstolen kan inte behandla alla typer av klagomål. Konventionen innehåller olika prövningsvillkor som anger vem som kan klaga, inom vilken tid klagomålet måste göras och vad det kan gälla. Mer än 90 % av de klagomål som tas emot av domstolen avvisas. Du bör därför kontrollera att ditt klagomål uppfyller prövningsvillkoren. För ytterligare information gällande dessa kriterier kan du vända dig till en jurist.
Handläggningen är gratis. Du kommer endast att behöva stå för dina egna kostnader (exempelvis advokatkostnader och utlägg för utredning och korrespondens). Domstolen kan inte hjälpa dig att betala för en jurist som kan upprätta ditt klagomål. Även om du inte behöver företrädas av ett ombud i det inledande skedet av handläggningen, måste du ha ett juridiskt ombud så snart ditt klagomål har kommunicerats med regeringen.
Om domstolen finner att en kränkning har skett, kan den tilldöma dig ”skälig gottgörelse”, en summa pengar som kompensation för vissa former av skada. Domstolen kan också kräva att den berörda staten ersätter dina rättegångskostnader.