Tillämpningsföreskrifter
Begäran om interimistiska åtgärder¹

När domstolen beslutar om en interimistisk åtgärd, vilket den gör under exceptionella omständigheter, är syftet att ge skydd mot en överhängande risk för oåterkallelig skada. Domstolen riktar därför en sådan åtgärd till parterna i förfarandet endast om den, efter att ha granskat all tillgänglig information, anser att åtgärden är nödvändig med hänsyn till parternas intressen eller för att förfarandet ska kunna genomföras på ett korrekt sätt. Interimistiska åtgärder som domstolen beslutar om kan innebära att parterna ska avstå från vissa handlingar eller att de ska vidta särskilda åtgärder.

I den nyligen kodifierade lydelsen av regel 39 anges att interimistiska åtgärder är tillämpliga i fall av ”överhängande risk för oåterkallelig skada på en konventionsrättighet”. Begreppet ”oåterkallelig skada på en konventionsrättighet” har definierats som skada som till sin natur inte kan gottgöras, återställas eller ersättas på ett tillräckligt sätt. I detta sammanhang ska ”återställande” förstås som en återgång till den situation som rådde innan någon skada uppkom. Interimistiska åtgärder beslutas därför av domstolen när det finns risk för att avsaknaden av sådana åtgärder skulle leda till en situation där restitutio in integrum och andra former av gottgörelse inte skulle vara möjliga, om domstolen vid förfarandets slut skulle finna dem befogade. Omständigheterna i målet måste därför vara så allvarliga att de överstiger den höga tröskel som krävs för att regel 39 ska aktualiseras. Interimistiska åtgärder beslutas endast när det finns prima facie-bevisning för en överhängande risk för oåterkallelig skada, inte när klagandena utan sådana åtgärder endast skulle utsättas för svårigheter. När det gäller uttömmande av nationella rättsmedel, se del III.C nedan.

Domstolen beslutar därför som huvudregel om interimistiska åtgärder endast i exceptionella fall och efter en noggrann prövning av alla relevanta omständigheter. I de flesta av dessa fall visar den tillgängliga bevisningen på ett klart försvarbart påstående om ett verkligt hot mot liv och hälsa, och därmed en faktisk risk för allvarlig skada i strid med konventionens kärnbestämmelser.

Domstolens befogenhet att besluta om begäran om interimistiska åtgärder utövas av jourhavande domare eller, i förekommande fall, av sektionens ordförande, kammaren, ordföranden för domstolen i stor sammansättning, domstolen i stor sammansättning eller domstolens ordförande (regel 39 § 2).

Jourhavande domare är de domare som valts till vice ordförande för de fem sektionerna enligt regel 8 §§ 1 och 2. De utses av domstolens ordförande enligt regel 39 § 5 för att besluta om begäran om interimistiska åtgärder. Sedan 2022 tjänstgör samtliga fem vice ordförande för sektionerna som jourhavande domare. I praktiken prövar jourhavande domare inte begäran om interimistiska åtgärder mot den fördragsslutande part för vilken domaren har valts eller i vilken domaren är medborgare.

I den ändrade lydelsen av regel 39 beslutade domstolen i plenum att införa en särskild rättslig grund som gör det möjligt för domstolens ordförande att, när det är nödvändigt, besluta om interimistiska åtgärder.

Begäran om interimistiska åtgärder i nya enskilda klagomål prövas i första hand av jourhavande domare med bistånd av en specialiserad enhet inom domstolens kansli. Jourhavande domare har fortsatt möjlighet att hänskjuta en begäran om interimistiska åtgärder till någon av de andra beslutsfattare som anges i regel 39 § 2, däribland kollegialt sammansatta organ. Ett hänskjutande kan ske i en rad olika situationer och beror på begärans art, det mål där begäran görs och hur brådskande den är. Brådskan kan innebära att hänskjutande till ett kollegialt sammansatt organ inte är möjligt; den jourhavande domaren kan då besluta att tillfälligt tillämpa regel 39, bland annat för att underlätta ett sådant organs senare prövning av begäran om interimistiska åtgärder. Det är domstolen själv som beslutar om en begäran ska prövas av ett kollegialt sammansatt organ.

Begäran om interimistiska åtgärder som lämnas in i mellanstatliga klagomål, i enskilda klagomål som är anhängiga vid domstolen i stor sammansättning och i kommunicerade enskilda klagomål som redan har tilldelats sektionerna prövas i princip av domstolens ordförande, ordföranden för domstolen i stor sammansättning eller sektionernas ordförande. Möjligheten till hänskjutande till ett kollegialt sammansatt organ gäller även när beslutsbehörigheten i första instans ligger hos domstolens ordförande, ordföranden för domstolen i stor sammansättning eller sektionernas ordförande.

Efter den översyn av beslutsprocessen enligt regel 39 som domstolen i plenum genomförde år 2023 underrättas parterna, oavsett vilken typ av beslut som har fattats (till exempel beviljande av interimistiska åtgärder, avslag på begäran, uppskjutande av prövningen av begäran eller upphävande av befintliga interimistiska åtgärder), om alla domstolens avgöranden om interimistiska åtgärder genom ett beslut som undertecknas av den jourhavande domaren, sektionens ordförande, ordföranden för domstolen i stor sammansättning eller domstolens ordförande, beroende på vad som är tillämpligt. Namnen på de domare som fattar beslut i förfarandet för interimistiska åtgärder anges systematiskt i besluten.

Besluten åtföljs av ett brev från kansliet som innehåller information om förfarandet samt eventuella instruktioner till parterna eller begäranden som riktas till dem.

Klagande underrättas om domstolens beslut avseende begäran om interimistiska åtgärder via ECHR Rule 39 Site, via fax eller via post.

Domstolen kan besluta om interimistiska åtgärder tills vidare, för den tid förfarandet vid domstolen pågår eller för en begränsad tid, beroende på omständigheterna i målet.

När interimistiska åtgärder beviljas för en begränsad tid kan det ske av flera olika skäl, till exempel i avvaktan på att parterna på domstolens begäran lämnar relevant information, för att ge nationella domstolar möjlighet att i pågående förfaranden fullt ut pröva den fråga som begäran om interimistiska åtgärder gäller, därför att en begäran anses böra prövas av ett kollegialt sammansatt organ och mer tid behövs för att planera ett sammanträde, eller därför att den jourhavande domaren anser att mer tid behövs innan ett beslut meddelas.

När domstolen har begärt ytterligare information uppmanas båda parter, enligt regel 54 § 2 a) i domstolens arbetsordning, att lämna den nödvändiga informationen inom en angiven tidsfrist. Tidsfristens längd beror på omständigheterna i målet och hur brådskande begäran är. I sådana fall kan domstolen, efter att ha mottagit informationen från parterna, besluta att förlänga, inte förlänga eller upphäva en gällande interimistisk åtgärd.

Domstolen kan också besluta att skjuta upp prövningen av begäran om interimistiska åtgärder och uppmana parterna att lämna information, om ärendets brådska tillåter det, i mål där den information som klagandena har kunnat lämna till domstolen inte är tillräcklig för att domstolen ska kunna pröva begäran och där det bedöms vara möjligt att begära information från den svarande fördragsslutande parten innan något beslut fattas.

När prövningen av begäran skjuts upp uppmanas den svarande fördragsslutande parten eller båda parter, enligt regel 54 § 2 a), att lämna den nödvändiga informationen inom en angiven tidsfrist. Tidsfristens längd beror på omständigheterna i målet och hur brådskande begäran är. Efter att ha mottagit informationen från parterna kan domstolen antingen på nytt skjuta upp prövningen av begäran och ställa ytterligare frågor till parterna eller meddela sitt beslut om begäran om interimistiska åtgärder.

Domstolen kan också besluta att underrätta ministerkommittén om en interimistisk åtgärd, enligt regel 39 § 3 i domstolens arbetsordning, när det rättsliga organ som beslutade om den interimistiska åtgärden anser att en underrättelse är motiverad. Under sådana omständigheter informeras parterna om underrättelsen.

När det påstås att en svarande fördragsslutande part inte har rättat sig efter en interimistisk åtgärd och domstolen beslutar att kommunicera klagomålet eller en del av klagomålet till den svarande fördragsslutande parten, kan ministerkommittén också underrättas om en fråga som ställts rörande efterlevnaden av förpliktelserna enligt artikel 34 i konventionen.

Båda parter är skyldiga att samarbeta fullt ut under förfarandets gång och särskilt att vidta de åtgärder som står i deras makt och som domstolen anser nödvändiga för en god rättskipning (se regel 44A). För klagandenas del innebär detta en skyldighet att se till att begäran om interimistiska åtgärder lämnas in i rätt tid och innehåller all nödvändig information och alla nödvändiga handlingar (se punkterna 32–37 nedan). Det är avgörande att klagande inte dröjer med att lämna in sin begäran i syfte att skapa större brådska. Sådana dröjsmål kan påverka klagandenas rättigheter och intressen negativt och försämra domstolens möjlighet att behandla begäran om interimistiska åtgärder effektivt. När det gäller fördragsslutande parter kan de i många fall, men inte alltid, ha möjlighet att påverka hur brådskande situationen är. Domstolen betonar att fördragsslutande parter alltid kan meddela domstolen i förväg när de bedömer att en begäran enligt regel 39 kan vara nära förestående och då lämna all relevant information.

Såsom förklaras i punkt 13 ovan underrättas parterna om domstolens avgöranden om begäran om interimistiska åtgärder genom ett beslut som undertecknas av det rättsliga organ som fattade det. Det rättsliga organet får efter eget bedömande lämna ytterligare skäl för avgörandet.

Det finns ingen möjlighet att överklaga beslut som rör begäran om interimistiska åtgärder.

En svarande fördragsslutande part kan dock begära att domstolen omprövar sitt beslut om interimistiska åtgärder, om parten anser att åtgärderna inte längre är nödvändiga eller förfogar över information som inte fanns tillgänglig vid den relevanta tidpunkten eller inte gjordes tillgänglig för domstolen i tid. Det finns ingen fast tidsfrist för att lämna in en sådan begäran. När en begäran om omprövning har tagits emot kan den andra parten uppmanas att yttra sig inom en angiven tidsfrist. Domstolen prövar därefter parternas inlagor och meddelar sitt beslut om omprövningsbegäran på grundval av all uppdaterad och relevant faktisk och rättslig information.

Vid ändrade omständigheter kan klagande lämna in en ny begäran om interimistiska åtgärder om den ursprungliga begäran inte har beviljats.

En åtgärd enligt regel 39 kan när som helst upphävas genom ett beslut av domstolen. Eftersom en åtgärd enligt regel 39 är knuten till förfarandet vid domstolen upphävs den om klagomålet inte fullföljs.

När det är motiverat kan domstolen besluta att avvisa ett klagomål samtidigt som den avslår en begäran om interimistiska åtgärder.

I enlighet med domstolens prioriteringspolicy hör klagomål i vilka interimistiska åtgärder har beslutats till kategorin ”brådskande klagomål” (kategori I). De har därför företräde framför klagomål i andra kategorier och handläggs och avgörs så snart som möjligt (se vidare Domstolens prioriteringspolicy).

Begäran bör, om möjligt, vara avfattad på ett av de fördragsslutande parternas officiella språk och lämnas in via ECHR Rule 39 Site, via fax eller via post. Domstolen behandlar inte begäranden som skickas via e-post.

Begäran bör innehålla följande information:

Följande information och handlingar bör också lämnas in tillsammans med begäran.

Underlåtelse att lämna in den information och de handlingar som nämns ovan kan leda till att begäran om interimistiska åtgärder bedöms vara otillräckligt underbyggd eller ofullständig.

Att enbart hänvisa till argument som anges i andra handlingar eller till nationella förfaranden är inte tillräckligt. Den information och de handlingar som nämns ovan måste bifogas varje begäran.

Domstolen kontaktar inte nödvändigtvis klagande vars begäran om interimistiska åtgärder är ofullständig.

• Klagandens förnamn

• Klagandens efternamn

• Klagandens aktuella adress eller förvarsplats

• Födelsedatum

• Nationalitet(er)

• Om det finns flera klagande: ”förnamn”, ”efternamn”, ”aktuell adress”, ”födelsedatum” och ”nationalitet(er)” för varje klagande

• Ombudets förnamn, efternamn, adress och i vilken egenskap ombudet uppträder, i förekommande fall

• Stat(er) mot vilken/vilka begäran riktar sig

A. Grunder för begäran om interimistiska åtgärder:

1. Detaljerad redogörelse för den aktuella situationen;

2. Karaktären på den påstådda överhängande risken för oåterkallelig skada;

3. En kopia av alla relaterade handlingar (aktuella läkarintyg, fotografier, handlingar som visar klagandens utsatthet, pressartiklar eller rapporter om klagandens situation osv.);

4. I ärenden om avlägsnande/utvisning/utlämning:

a. Detaljerade skäl till att lämna ursprungslandet/destinationslandet;

b. Skäl till fruktan för att återvända till ursprungslandet/destinationslandet;

c. Information om datum och omständigheter vid ankomsten till den fördragsslutande parten;

d. Destinationsland;

e. Datum för förväntat avlägsnande/utvisning/utlämning;

f. En kopia av alla relaterade handlingar (beslut om husrannsakan, arresterings- eller häktningsbeslut, brottmålsdomar, pressartiklar eller rapporter om klaganden, landrapporter osv.).

B. Information om nationella förfaranden i den fördragsslutande parten:

1. Information om nationella förfaranden, inklusive datum och innehåll i domstolsavgöranden och överklaganden;

2. All annan relevant information om förfaranden inför nationella myndigheter;

3. En kopia av alla relaterade handlingar (kopior av nationella myndigheters beslut, domstolsavgöranden, framställningar som getts in till nationella myndigheter och domstolar osv.);

4. I ärenden om avlägsnande/utvisning/utlämning:

a. Information om asylförfaranden, i förekommande fall;

b. Information om förfaranden för avlägsnande;

c. En kopia av alla relaterade handlingar.

C. Åberopade konventionsartiklar.

D. En vederbörligen ifylld fullmakt om begäran görs av ett ombud. Fullmakten kan skickas in kort efter att begäran har lämnats in. Begäran om interimistiska åtgärder kräver klagandens samtycke.

E. Ett referensnummer från domstolen, om du redan har ett sådant som rör den aktuella begäran.

F. All annan information och alla andra handlingar som du anser nödvändiga.

Begäran om interimistiska åtgärder bör normalt lämnas in så snart som möjligt efter det att det slutliga nationella beslutet har fattats, så att domstolen och dess kansli får tillräcklig tid att pröva saken. Domstolen kan sakna möjlighet att behandla begäran i utvisnings- eller utlämningsärenden som tas emot mindre än en arbetsdag före den planerade tidpunkten för avlägsnandet³.

När det slutliga nationella beslutet är nära förestående och det finns risk för omedelbar verkställighet, särskilt i utvisnings- eller utlämningsärenden, bör klagande och deras ombud lämna in begäran om interimistiska åtgärder utan att invänta det beslutet, med tydlig uppgift om vilket datum beslutet kommer att fattas och om att begäran förutsätter att det slutliga nationella beslutet blir negativt.

Domstolen prövar inte överklaganden av nationella domstolars avgöranden, och klagande i utvisnings- eller utlämningsärenden bör använda nationella rättsmedel som kan skjuta upp avlägsnandet innan de vänder sig till domstolen med en begäran om interimistiska åtgärder. Om en klagande fortfarande kan använda nationella rättsmedel med uppskjutande verkan kommer domstolen inte att tillämpa regel 39 för att förhindra avlägsnandet.

Om en person vars begäran om en interimistisk åtgärd har avslagits avlägsnas till en annan fördragsslutande part, kan personen vid behov lämna in en ny begäran mot den staten enligt regel 39 i domstolens arbetsordning eller ett klagomål enligt artikel 34 i konventionen.

När en begäran om interimistiska åtgärder har lämnats in är klaganden eller dennes ombud skyldig att följa upp den och att besvara korrespondens från domstolens kansli.

En klagande bör vara noggrann i sin korrespondens med domstolens kansli. Det är av avgörande betydelse att domstolen omedelbart informeras om varje ändring i klagandens administrativa status eller andra omständigheter (till exempel om klaganden beviljas uppehållstillstånd, återvänder till sitt ursprungsland eller på annat sätt byter adress, om datumet eller tidpunkten för avlägsnandet ändras eller om ett nytt domstolsavgörande meddelas eller om någon annan utveckling sker som rör klagandens begäran).

När en åtgärd har tillämpats måste klaganden eller dennes ombud regelbundet och utan dröjsmål hålla domstolen informerad om läget i eventuella pågående nationella förfaranden. Underlåtenhet att göra detta kan leda till att målet avskrivs från domstolens lista över mål.

När en begäran om en interimistisk åtgärd har avslagits bör klaganden eller dennes ombud informera domstolen om huruvida klagomålet ska fullföljas. Klagandens ombud måste också på eget initiativ utan dröjsmål informera domstolen om det finns risk för att kontakten med klaganden går förlorad.

Om begäran har lämnats in via ECHR Rule 39 Site och därefter har avslutats på webbplatsen efter att ett beslut har meddelats klaganden eller dennes ombud, bör fortsatt korrespondens med domstolen skickas via fax eller via post. Korrespondens som skickas via e-post direkt till en domare, en sektionsordförande, domstolens ordförande eller en anställd vid kansliet kommer inte att beaktas.